sandsa

Japp. ibland är vi familjen kaos. Det är ofta rätt kaosartat faktiskt. Men vi har kaos med hyfsad ordning och koll i alla fall... Vi har våra rutiner som vi följer, men det utesluter inte att vi har kaos, sedan hyfsad ordning, sedan kaos igen, det är en ständig växling mellan ordning och kaos i vårt hem. Just nu är det ordning. Barnen sover. De fick leka av sig i lekparken (+12 grader, det ni!) och då blev de trötta. Innan lekparken var det kaos. Kitty var egentligen redan trött fast klockan bara var halv sex. Alexander var också trött, för att han sovit för länge i vagnen (det är ju så skönt!). Idag har vi varit på Stadsbiblioteket och där var barnen glada och det var full rulle... Borde ha åkt till leklandet i stället insåg jag. Men vi rafsade ihop några böcker. Kitty fick några inspirerande böcker om att gå på pottan och jag fick några om trots! Nu ler ni säker och det gör jag också. För nu råder det ordning. =).

Idag pratade jag med Henna-gumman och jag saknar dig så mycket, hela tiden! Jag ser verkligen fram emot att ni kommer förbi i sommar! Och jag ser så mycket fram emot erat bröllop! =).

Nu ska jag duscha och läsa, efter att jag har plockat upp alla makaroner från köksgolvet. Dagens tips: vänta med att plocka upp klibbiga makaroner från golvet, det går mycket lättare att sopa upp dem när de torkat! :P

Igår och idag har lilleman tagit sina första stapplande steg helt på egen hand!! Sedan står han längre och längre stunder utan att hålla i sig i något... Kitty började gå när hon var precis 13 månader och då, från att hon började stappla försiktigt till att verkligen gå, tog det typ en vecka... Så tror ni att Xander kanske går runt sin 10-månaders dag?? Kanske, om han inte fegar ur... Men han är ganska tuff faktiskt. Idag försökte han säga lampa, mend et blev laaa-laa-pappa! laa-pappa! Men han tittade och pekade på lampan... Vad kan han säga? Jo, "mamma", "pappa", "heej", "tutte", "nam-nam", "titta" "där"...

Kitty gumman säger mest "NEJ!" och "JAG VILL INTE!" Men i morse när vi pratade om att träden ska få löv oh blommorna ska växa upp ur marken och slå ut..., då satt hon en stund och funderade, sedan sa hon "när blomman vuxit ut så kommer det sedan ett bi till den!" =).

... som vanligt!

En vanlig dag:

05.00 Min älskade son vaknar och är superglad, kommer till min säng och sitter och bankar med en leksaksbil i mitt ansikte och skrattar, försöker dyka från sängkanten, vill upp!

05.30 KAFFE! 4 koppar. Bäbin får välling och macka.

07.30 Kitty vaknar, ser Bolibompa och äter frukost. VILL VÄLJA KLÄDER SJÄLV!

08.30 Packar in barnen i syskonvagnen, Kitty vill klä på sig själv och vill INTE åka vagn, småtjafsar och mutar. Hon får GÅ till dagis, men hon måste SITTA för att vi ska kunna komma ner i hissen.

08.45 Lämnar på dagis.

9-11 Prommis med sovande bäbi i vagnen eller hem och träna på Crosstrainern.

11-13 Leker med sonen, plockar undan. Jag kan räkna en Måltidsersättare som min lunch! Och massa äckligt vatten. Lilleman äte nåt som jag förberett dagen innan. (Vill inte ha burkmat ju).

14.00 Kitty kommer hem från dagis (pappa hämtar), hon fikar och sover middag.
Eller: Det är jag som hämtar henne och då går vi till solbacken och handlar.

16.30 Middag som maken oftast lagar och då sitter jag på lekmattan med kottarna eller så är jag Blixten mcqueen =)

17.00-19.00 Plocka undan efter middagen, badar barn (helst tillsammans med dem). Kitty ser film en stund.

19.00 Alexander sover. 19.00-05.00 .

20.00 (ibland senare) Läser saga för Kitty. Kitty sover. Jag hänger upp tvätten och diskar nappflaskor.

20.00-22.00 Vuxen tid! Jag och maken ser på ett efterlängtat avsnitt av "Game of Thrones" och delar ibland på en vinflaska fast det är mitt i veckan =). Alternativt han kollar ishockey och jag läser en bok eller står på crosstrainern... Eller bloggar.

22.00-23.00 Går och lägger mig. Måste få SOVA!!! I bland får jag nästan panik för att jag känner att jag måste hinna sova! Jag vet ju att det är upp före tuppen.

Men om 20 dagar börjar jag JOBBA! Inge mer föräldraledigt för mig med andra ord... Det är lite ledsamt. Tänk att vår lillkille redan blir 10 månader! Snart ett år... Därför njuter jag av att vara hemma, även om jag måste upp 05.00... Är ju så mysigt att få vara med barnen... Alexander som är så gosig och ska kramas och klänga som en liten ap-bebis och Kitty som är så klipsk och så rolig att vara med.... Trots att jag en vanlig dag är ca 75% mamma Sara och 25% är jag Blixten mcqueen (Kittys stora idol) =) =), så kommer man verkligen att sakna den här tiden. Man borde inte behöva jobba heltid när man har småbarn..., men det är en annan fråga. Nu ska jag läsa och sedan sova!

Idag fick jag sommarkänsla när jag fick ta på mig mina ballerinaskor. Nog för att de var alldeles förstora eftersom jag inte är höggravid med elefantfötter... Tänker på förra sommaren, jag och mina vätskefyllda ben och stödstrumpor under brallorna och när det blev helt olidligt varmt så satt jag på kontoret med kjol och knähöga stödstrumpor och alla på jobbet tyckte synd om mig... Denna sommar ska jag visserligen arbeta och inte ha så mycket ledigt, men jag ser ändå fram emot sommaren... Vi kommer ju ha familj och även vänner här en stor del av sommaren. Jag ser fram emot att kanske bara få gå ut på restaurang eller bio med min make och jag skulle hemskt gärna vilja hitta på något med Sofie och Micke och Johan och Stina! Helt enkelt vara barnledig och umgås. Vara bara Sara. Jag har varit gravid, ammande, bärande, vyssande, bara för att ha en kort paus och sedan börja om som gravid, ammande, bärande, vyssande..! Trött! Framför allt trött. Barnen har alltid varit och ÄR en stor del av mig. Men jag är faktiskt inte enbart mamma-Sara jag är också bara Sara... Jag har känt mig så innanför allt, samtidigt som jag känt mig utanför... Typ jag VILL vara med men jag ORKAR INTE för jag är trött av att vara gravid, ammande, bärande osv, osv... Men nu börjar barnen faktiskt bli stora... Kitty fyller 3 år i sommar, Xander blir snart 10 månader... De är inte lika beroende av att vara med sin mamma under dygnets alla timmar och jag kan och vill inte leva igenom mina barn. Jag ÄLSKAR dem och försöker vara en så bra mamma jag kan, men jag blir ingen bättre mamma av att vara fullkomligt självuppoffrande... En bra mamma är trygg i sig själv och i att vara den hon är (inte bara mamma). För hur kan man annars lära sitt barn att få en bra självkänsla och att de ska kunna stå för vilka de är? I sommar ska de i alla fall få åka på någon djurpark och sova på hotell/camping. En helg borta vill jag i alla fall ha med min fina familj i sommar.

Ja, jävlar... jag har bara tränat ordentligt i typ två veckor och jag kan redan stänga knappen på mina gamla älskade sommarbrallor =). Mina baggy- (stavas det så?) jeans är sjuuuukt för stora. Jag som älskar de brallorna, men jag hade för allt i världen inte velat fylla ut dem! Mina andra favvo-jeans kan jag inte stänga knappen på än, men snaaaart hoppas jag. Jag som har haft två 25 kilo plus graviditeter på mindre än två år, har något att jobba med på en del ställen, läs först och främst tjej-magen... Men röven är stl 36 igen... Så när jag häller ner mig i ett par brallor så klämmer det runt magen om det sitter bra i röven, och om de sitter bra i midjan, så hänger det i röven... ;S. Men det var priset för mina ♥♥

Har även börjat med Silica-tabletter (hår, hud, naglar) igen och jag fortsätter att lovprisa dem, för det gör verkligen underverk med håret...! Det är mitt skönhetstips till er, det bjuder jag på. Men då kan väl Du dela med dig av ett av dina skönhetstips! Blink, blink till mina läsare! (Fattar för övrigt inte vart alla ni trogna läsare kommer ifrån ;)... Kommentera gärna nåt ibland så jag vet vem som läser ;) )

En annan grej, jag har länge gått och undrat över varför så många tjejer har så vackra "ballerina-knutar" i håret, något som jag inte lyckats åstadkomma sedan jag klippte bort mitt långa barr... Jag tänkte att de kanske har brödskalkar i håret som man hade "förr i tiden"... När jag började efterforska så visade det sig att det kunde dölja sig skumgummi i knuten... Så jag gick ner på Kicks och frågade varför ingen hade berättat det för mig..?! Tjejen på Kicks sa att det har kommit ut en hårpryl som kallas munk (alltså inte en syltmunk) som man ska ha inne i knuten, men tills nu har man haft en socka inne i knuten! Jag visste ju att det var nåt fuffens! Jag visste det! Jag visste det! Jag köpte en sådan munk, men kommer förmodligen aldrig hinna använda den... Men OM jag nu skulle vilja det så behöver jag inte ha en socka i håret... (tänk typ Nickos gamla tubsocka...) och inte gammalt bröd heller för den delen...

Hårmunkar



Tja!

Det har varit riktigt fint väder i helg och vi har passat på att vara ute. Igår blev det korvgrillning och idag blev det en tur till Drak-lekparken.

När man är föräldraledig och inte träffar så mycket folk, förutom om det är någon som råkar ha vägarna förbi här, så tycker jag att man fort tappar sin förmåga att vara spontant social och kunna konversera med andra... Ibland känner jag mig till och med helt socialt handikappad... Jag tycker att jag bara hasplar ur mig fåniga saker när jag försöker "konversera" med de andra föräldrarna på dagisgården... Hur svårt det nu kan vara att säga "god morgon, vackert väder idag!". Jag är bara pinsam... "Jag säger typ "Ka-Ciao", släppt väder idag!" eller "min bebis går upp klockan 05.00 och jag är helt fucking slut!", fast ingen har frågat..!! Sedan hukar jag mellan bilarna när jag ska hem från dagis... Nä. Men nästan. Fast de jag umgås med på dagarna har en låg snittålder, en är 9 månader, en är 2, 9 år och en är 33... Man pratar på ett annat sätt med yngre personer... Sedan är det nästan som om jag säger till vuxna i bland, "Titta, där är traaaaktorn!" "Jaa, ser du, en traaaaktor! Väderprat kan jag inte längre.... Därför ska det bli skönt att börja jobba igen. Så man får träna upp sina sociala färdigheter...

Ja, äntligen har jag kommit igång med att träna ordentligt! 40 minuter på crosstrainern om min son tillåter det. Ibland blir det 20 min, i bland 0 min, igår fick jag 33 min... Jag som trampade för brinnande livet som om jag trodde att jag skulle hinna 40 min om jag trampade fortare! Hade nästan glömt hur skönt det var att vara dyblöt i svett! Sedan har vi tagit många turer med vagnen. Jag passade på att gå fram och tillbaka till stan med lilleman när Sessa Lätt var på dagis. Jag gick jättefort. Det känns fortfarande som om jag har foglossningar... Där emot tror jag inte att mina magmuskler är delade... Jag har ju lärt mig tidigare hur man spänner magmusklerna ordentligt när man tränar och det var inte så svårt att hitta tillbaka det... Värre är det dock med de där sabla knipövningarna som jag ALDRIG kom ihåg att göra... Det går bra... så länge jag inte nyser... men det är kanske något jag bör försöka komma ihåg att göra, fast när jag har skrivit klart så är det glömt igen... tills nästa gång jag råkar nysa för hårt... ;) Hur som helst känner jag att jag kan spänna magmusklerna, men det känns som om de är lite på fel plats, typ för långt ut... men det reder sig kanske. Denna fantastiska kropp alltså... Men nu ska det bli fason. Ska belöna mig med två nya tatueringar också, det är JAG VÄRD som har en hel världskarta på magen ;). Eller åtminstone en halv kontinent... ;)

Annars är det som vanligt. Lilleman gör det bebisar är bra på, han vaknar 04.30-05.00 på morgonen och är superpigg. I morse vaknade jag av att han tog tag i min lugg med ena handen och tryckte in sin tutte i min mun med den andra ;).

Nu måste jag sluta för en trotsig liten tjej har kommit upp och hon vill inte sova. Så då får man masa iväg till hennes säng och gosa ned henne!

God natt!

Jag har två st ♥♥ som ligger och sover i vagnen! Tänk att min stora tjej är liten ändå... Hon är ju inte ens tre år... Det är som om Gangster knappar in på henne, för han är så stor och före med allt. Tänk så växer han förbi henne... För det är bara 23,5 månader mellan dem och han är pojke. Så snart kommer de tas för tvillingar. Tänk vad lyckligt lottad man är!!!