I vår bubbla...

I veckan var vi på BVC och Alexander hade gått upp till 4115 gram och är nu 54,5 cm lång. Han ammas och sover. Han kan vara vaken ganska långa stunder och sover sedan så man måste väcka honom för matning. I bland gör han inget annat än hänger i tissen =). Fast det är lite jobbigt att det ska ammas hela tiden, eftersom Kitty också vill ha uppmärksamhet. Gumman har kommit in i trotsåldern med buller och bång! Innan Xander kom till oss rådde lugnet före stormen... Men nu har Kittys trots gått från noll till hundra och hon får utbrott och testar oss hela tiden, Puhh!! Men vi måste alla vänja oss vid det här nya livet, med en ny liten familjemedlem. Jag försöker att inte ha dåligt samvete för att Kitty får mindre av mig och min tid, eftersom de faktiskt är två som ska dela på den nu. Kitty vill ha allt som lillebror har, hon har sprungit upp på nätterna och ropat efter mig, vilket har känts jobbigt. Men det är inte så konstigt. Hon vill vara bebis och lägger sig i babyfliften till vagnen och gråter som en bebis, sätter sig i babysittern. Annars är hon väldigt gullig mot sin bror och ger honom tutten, stoppar om honom, hjälper till med blöjbyte och sådant.








Han kom tillslut =)

Vår son Alexander föddes måndagen 18/7 18 dagar efter beräknad, kl 19.22. 3980 gram och 53 cm!



Förlossningen:

9.30
Inkom till Skellefteå BB måndag 18/7, 18 dagar efter beräknad i vecka 42+3 för induktion/igångsättning.  Gjorde ultraljud och undersökte livmodertappens mognad. Livmodertappen var fortfarande bakåtriktad och jag var öppen knappt 1,5 cm. Det bestämdes att de skulle försöka ta hål på hinnorna för att få vattnet att gå.
10.00-12.00: CTG. 12-13: Lunch. 13.00: Det tar hål på hinnorna. 13.11: Vattnet går. 15.00: Börjar få värkar. 15.50: får värkstimulerande dropp också. 16.30: Ber om lustgas och startar med 50/50. 17.30: Är öppen 6 cm och ber att få EDA. BM säger att jag tyvärr inte kan få EDA eftersom att narkosläkaren är på operation. Hon kan inte säga hur länge läkaren kommer att bli borta. 17.47: Jag är öppen 7 cm och värkarna blir riktigt intensiva! Känner dessutom att jag vill trycka på! Blir vansinnigt "bajsnödig". Skriker att jag vill krysta! Känner hur krystreflexen går igång på toppen av varje värk! BM säger att jag absolut inte får krysta eftersom jag inte är öppen. Nicko försöker hjälpa mig med att säga hur jag ska andas genom värkarna eftersom jag inte får krysta och det är mycket svårt att fokusera på andningen när kroppen vill krysta! BM "tvingar" mig att stå upp för att bebisens huvud ska sjunka ner och påskynda öppningsskedet. 18.11: Sänker det värkstimulerande droppet. 18.46: Har haft krystvärkar länge och är nu öppen 10 cm och får börja krysta. Äntligen! Men! Krystreflexen är borta... När jag väl får krysta så har värkarna blivit ineffektiva. Det känns inte alls som att jag kan föda ut en bebis med så dåliga krystvärkar. 19.03: Läkare tillkallas för att se på CTG-kurvan. Hjärtfrekvensstabilitet mindre än 5 slag/minut är registrerat via CTGt. 19.15: Beslutas att bebisen måste komma ut och att en sugklocka ska läggas. 19.22: Efter 5 dragningar föds vår älskade son Alexander med navelsträngen runt axeln, men mår efter omständigheterna bra och skriker för full hals! 19.30: Krystar ut moderkakan. Det sys några stygn på insidan och fyra utvändigt. Under utdrivningsskedet hann jag inte riktigt förstå allvaret i situationen och jag föstod inte att hans puls var så låg som den var, det var tur det för annars hade jag blivit jätterädd. Jag kände inte krystreflexen, men pressade på för kung och fosterland ändå. Men det är lättare att föda barn om man kan krysta, det kan man ju i alla fall konstatera. Det var tur att lillen fick hjälp ut eftersom navelsträngen klämdes. Stackars Nicko var mer medveten än mig över att det kunde slutat illa, så han var rejält skakis eftertåt. Men allt gick väl. Alexander mådde bra och mår bra. Vi myste på BB i ett dygn. Kitty var på besök och det blev mycket nya känslor för henne. Nu försöker vi alla anpassa oss till det nya familjelivet!
  


Snart... Igångsättning

I morgon på morgonen har vi tid för igångsättning på BF + 18. I morgon kommer vår lille palt =). Nu sover en liten tjej som intet ont anande blir storasyster i morgon. Blivande tvåbarnsmamman och blivande tvåbarnspappan försöker att inte bli allt för nervösa nu och hoppas att vi får sova lite i natt för det kan ju behövas... Jag hoppas att allt går bra nu och att vi får slippa snitt. Vi hörs gott folk, ska bara fixa lite grejer först =) =)

Graviditetsvecka 43

Är det inte många som får uppleva... I morgon går jag in i vecka 43... BF + 15. Well, jag ska in i morgon så får vi se vad som händer. Det blir ju eventuellt igångsättning nu då lillepalt inte verkar vilja komma ut. Just nu är det även större risk för att en igångsttning kan sluta med snitt och det vill jag ju inte om det går att undvika. Man vill ju ha en förlossning, även om man vet att det gör ont som fan så vill man ju inte bli snuvad på själva upplevelsen... Men lillepalts huvud står högt och är ruckbart samt att tappen är sluten och långt bak (onsdag dag 13). Det gick inte ens att "ta hinnorna"... Jaja, vi får vänta och se vad som händer i morgon :P

SMVC

BF + 11

Idag har jag varit på specialistmödravården för ny bedömning om igångsättning efter UL och CTG. Ultraljudet visade att palt har tillräckligt med fostervatten och att flödet i navelsträngen är bra. CTG visade som vanligt en riktigt busig bebis och för min del värkar på tio min intervall, men så klart försvann värkarna sedan och har icke kommit tillbaka... Började tänka på ett minne från förlossningen med K när jag tittade på värkmätaren som gjorde små toppar på datorn. Siffrorna ökade från 0 till 50-100 och då kom jag att tänka på att Nicko kollade på värkmätaren på förlossningen och sa "Nu börjar det stiga, andas!", för han såg att det steg innan jag kände något. Sedan fick han värsta chocken när jag fick krystvärkar och han såg att kurvan sköt högt, högt över de "vanliga" värkarna och siffrorna bara skenade iväg uppåt i en rasande fart. Det var tydlign stor skillnad det... =).

Nåväl, det blir ingen bebis idag heller, läkaren skulle göra en hinnesvepning på mig för att det skulle börja hända något, men hon nådde inte livmodertappen ens en gång, den var fortfarande för långt bak... Mitt blodtryck var även bra, så också urinprovet. Så inte tal om igångsättning nu. Men jag tänker inte gå över helgen om det inte sätter i gång av sig självt! Jag ska ha en igångsättning senast fredag på + 15! Jag ska tillbaka på onsdag morgon för en ny kontroll... Enligt vårat landsting får jag gå till på måndag nästa v. + 18, men så länge väntar jag icke! Men jag tycker väl att det borde sätta i gång av sig självt snart? Vill du inte komma ut nu söta lilla vän?!

BF + 6

Men kom uuuuuut då!

Man hinner ladda och peppa upp sig inför förlossningen, sedan hinner man bli nervös och måste börja ladda om... bara för att hinna bli nervös igen. Jag har känt mig redo länge nu, vet precis hur jag vill ha det... Men det verkar ju inte som att man ska få ha det som man vill...

UL och CTG

BF + 5. I dag har vi varit på ultraljud och CTG. Ultraljudet visade bland annat att det fanns tillräckligt med fostervatten och att flödet till navelsträngen var bra. Lillepalt har det gott och väger uppskattningsvis 4 kg +. Den barnmorska som undersökte mig tyckte inte att livmodertappen var mogen :(. Sedan togs ett CTG och jag fick sitta med det i 45 minuter, eftersom lillepalt var vaken och sjövild i magen och då var pulsen riktigt hög. De ville vänta och se paltens vilopuls. Min vilopuls var 129/71, vilket är väldigt bra. Så kontentan av i dag är att det bara är att vääääänta.... Man kommer inte att sätta igång detta nu eftersom allt ser bra ut. Troligtvis blir det dock inte någon bebis idag eller ens i morgon... Jag fick med mig citodon och sömntabletter och ska se till att vila. Har en ny tid måndag 11/7, men vi får väl innerligt hoppas att bebisen kommer innan dess!!!!!!!!!!

Charmiga Kitty

Kitty är som jag tidigare nämnt superduktig på att prata. Och sjunga! Hon sjunger "Lilla snigel" och "Björnen sover" och lyckas få med de flesta orden. Hon kan säga långa meningar... Men i bland blir det inte helt rätt och det blir så genuint charmigt då. Som när hon säger att hon har löv på sin macka (sallad) och att det hänger lök i träden (löv). Det är inte så lätt alltid, men hon gör det bra! Här om dagen kom hon hem från dagis och sa att "Leo har snopp", jag bara "jahaa..." =). Så damen har börjat bli medveten om skillnaden mellan att vara pojke och flicka, att man ser olika ut. Jag frågade Kitty om hon hade snopp, "nej!", sa hon.

I natt har hon visst haft mardrömmar och pratat i sömnen, sa Nicko. Hon hade sagt att "mygga suger blod..!" Det är något som varken jag eller Nicko har pratat om att myggor gör, så hon måste ha fått det från dagis eller TV kanske. Däremot blev det en del funderingar från Kitty när hon såg att jag smällde till en "mammamygga" med en tidning och slängde den i soporna... "Vart är myggan?" "Myggan borta..??" Jag förklarade att den skulle inte vara inne, utan skulle med soporna ut... Hon var ganska skeptisk... Snacka om att vara ett oskrivet blad... Jag ångrade att jag slog till myggan... Förra veckan bar vi minsann ut en spindel, men de är inte otäcka och fladdrar runt huvudet på en...

Kitty säger även till att "bajsa - ha pottan", men ofta har det hunnit komma i blöjan redan. På morgonen säger hon direkt "kissa pottan" för det har blivit rutin att det är det första man gör när man vaknar. Men hon behöver verkligen en ny potta, den hon har är för liten.

Nu ska jag lägga mig. Jag har lite förvärkar nu, en timmes/en halvtimmes mellanrum på dem, men det är något i alla fall... Vi får se vad de säger på UL i morgon. God natt!

Mvc v 41

BF + 4. Idag såg alla prover bra ut. Jag hade lite högt blodtryck dock, 140/90, vilket kan tyda på att det närmar sig. Lillepalts huvud har sjunkit ned och är ruckbart. Livmodertappen är helt mjuk och jag är öppen ca 1,5 cm. Magen har inte vuxit, sf måttet är fortfarande 35 cm. I morgon på morgonen ska jag in på UL för kontroll och bedömning om ev igångsättning. Nu kan man i alla fall räkna i dagar. Later!

BF + 2

Ingenting häääänder....! Bebis sparkar som tusan, men ut vill den visst inte... Jag känner - nada! Igår hade jag tre värkar på hela dagen och i dag har jag inte känt någonting alls :(
Men jag började tänka på en grej... Att BF dagen blev tillbakaflyttad på RUL. Enligt min beräkning efter när jag haft ägglossning och blivit gravid så var BF 3/7, alltså i morgon... Jag tyckte det var märkligt att bli tillbakaflyttad till 30/6 men tänkte att det berodde på att min menscykel inte alltid är 28 dagar utan varierar mellan 28-30... Då veta man inte alltid vad man ska gå efter. Men det kanske är så att i morgon är den riktiga BF dagen trots allt? Kanske... Just nu är lillepalt helt vild och hickar och sprattlar, jag försöker övertala h*n att komma ut, men vi får väl se...

RSS 2.0