Vecka 30
Oj oj, bara 10 veckor kvar!
Nu är bebisen drygt 39 cm lång. Ökningen i längd saktar snart av, men bebisen kommer att fortsätta lägga på sig vikt ända fram till födseln. Förmodligen väger den ungefär 1,3 kg nu.
Lungor och matsmältningssystem är nu nästan färdigutvecklade och bebisen fortsätter att blinka. Den kan förmodligen se vad som händer inne i livmodern, till exempel skiftande ljusnivåer och rörliga ljuskällor. Om du håller en ficklampa mot magen, kanske bebisen inte bara vänder sig mot den, utan sträcker sig eventuellt mot ljuset.
En del forskare tror att det stimulerar bebisens synutveckling om du har magen ”ute” i ljuset. Förvänta dig inte att bebisen ska ha perfekt syn när den föds, däremot – nyfödda ser bara någorlunda bra på 20-30 centimeters avstånd. Normalseende barn når inte vad vi menar med perfekt syn förrän kring åttaårsåldern. Bebisen har nu ögonbryn och ögonfransar.
Nu omges bebisen av ungefär en liter fostervatten, men det blir mindre när den blir större och det blir trångt. Din expanderande livmoder trycker på diafragman, vilket kan göra att du känner dig andfådd och har svårt att andas ordentligt, men det är en naturlig följd att att det är trångt där inne.
Vid ungefär 34 veckor (eller precis innan det är dags att föda, om detta är din andra eller tredje graviditet) kommer bebisens huvud att vändas nedåt i bäckenet inför förlossningen, vilket gör att det blir lättare att andas och äta.
källa: www.babycenter.com
Hör och häpna, men jag har det bättre med foglossningarna just nu! Det har varit bättre i några dagar faktiskt. Skönt! Men då har jag ont i ryggen i stället, för att magen är tung. Och så får jag svårt att andas emellanåt. Men det är helt klart bättre det. Lite ont i mina (så gott som obefintliga) magmuskler. Men det är ingenting i jämförelse med när jag väntade Kitty! Då hade jag ordentliga magmuskler minsann. Och dem gled i sär när magen växte. Det gjorde otroligt ont. Jag trodde jag skulle dö i bland.
Lillepalt hickar i magen för jämnan. Och bökar runt som bara den. Lillepalt har ju lite mer plats än vad storasyster hade. En annan olikhet är att Kitty låg högre upp i magen. Kitty mosade mina lungor så att jag fick sitta upp och sova under hela andra trimestern. Så har det inte varit nu.
Jag har pratat med personalen som jobbade på Kittys dagis då hon hade badat i pölen. De har bett så mycket om ursäkt och sa att det inte skulle hända igen. Sa att de ringt till en vaktmästare som skulle komma och dränera på gården. Jag har sagt till dem att vår förväntning är att få hem ett relativt torrt barn när vi hämtar henne. Om de ser att hon blivit blöt ska hon få gå in och byta och torka. De sa att detta är deras rutiner ändå och att det var olyckligt att de missat hur blöt hon blivit. De sa också att Kitty, precis innan Nicko kom, hade lekt och haft jättekul med en annan liten tjej. Jag tycker att detta är utrett nu och förväntar mig att det inte händer fler gånger.
Nu är bebisen drygt 39 cm lång. Ökningen i längd saktar snart av, men bebisen kommer att fortsätta lägga på sig vikt ända fram till födseln. Förmodligen väger den ungefär 1,3 kg nu.
Lungor och matsmältningssystem är nu nästan färdigutvecklade och bebisen fortsätter att blinka. Den kan förmodligen se vad som händer inne i livmodern, till exempel skiftande ljusnivåer och rörliga ljuskällor. Om du håller en ficklampa mot magen, kanske bebisen inte bara vänder sig mot den, utan sträcker sig eventuellt mot ljuset.
En del forskare tror att det stimulerar bebisens synutveckling om du har magen ”ute” i ljuset. Förvänta dig inte att bebisen ska ha perfekt syn när den föds, däremot – nyfödda ser bara någorlunda bra på 20-30 centimeters avstånd. Normalseende barn når inte vad vi menar med perfekt syn förrän kring åttaårsåldern. Bebisen har nu ögonbryn och ögonfransar.
Nu omges bebisen av ungefär en liter fostervatten, men det blir mindre när den blir större och det blir trångt. Din expanderande livmoder trycker på diafragman, vilket kan göra att du känner dig andfådd och har svårt att andas ordentligt, men det är en naturlig följd att att det är trångt där inne.
Vid ungefär 34 veckor (eller precis innan det är dags att föda, om detta är din andra eller tredje graviditet) kommer bebisens huvud att vändas nedåt i bäckenet inför förlossningen, vilket gör att det blir lättare att andas och äta.
källa: www.babycenter.com
Hör och häpna, men jag har det bättre med foglossningarna just nu! Det har varit bättre i några dagar faktiskt. Skönt! Men då har jag ont i ryggen i stället, för att magen är tung. Och så får jag svårt att andas emellanåt. Men det är helt klart bättre det. Lite ont i mina (så gott som obefintliga) magmuskler. Men det är ingenting i jämförelse med när jag väntade Kitty! Då hade jag ordentliga magmuskler minsann. Och dem gled i sär när magen växte. Det gjorde otroligt ont. Jag trodde jag skulle dö i bland.
Lillepalt hickar i magen för jämnan. Och bökar runt som bara den. Lillepalt har ju lite mer plats än vad storasyster hade. En annan olikhet är att Kitty låg högre upp i magen. Kitty mosade mina lungor så att jag fick sitta upp och sova under hela andra trimestern. Så har det inte varit nu.
Jag har pratat med personalen som jobbade på Kittys dagis då hon hade badat i pölen. De har bett så mycket om ursäkt och sa att det inte skulle hända igen. Sa att de ringt till en vaktmästare som skulle komma och dränera på gården. Jag har sagt till dem att vår förväntning är att få hem ett relativt torrt barn när vi hämtar henne. Om de ser att hon blivit blöt ska hon få gå in och byta och torka. De sa att detta är deras rutiner ändå och att det var olyckligt att de missat hur blöt hon blivit. De sa också att Kitty, precis innan Nicko kom, hade lekt och haft jättekul med en annan liten tjej. Jag tycker att detta är utrett nu och förväntar mig att det inte händer fler gånger.
Kommentarer
Trackback
