sandsa

Hon sover nu, vårt lilla underverk. I morse har vi stigit upp redan kvart i 6. I dag har jag sprungit efter rymningsbenägen bebis, städat och tvättat som vanligt då det är söndag. Varför kallas söndag för vilodag egentligen? Är det inte konstigt? Det är ju då man måste hinna med allt man inte hinner under en arbetsvecka. Kitty har börjat stå utan stöd, några sekunder står hon innan hon kommer på att hon inte håller i sig och så sätter hon sig pladask på blöjbaken. Men stilla står hon sällan, hon är ständigt förlupen någonstans. I morse fann jag henne på toaletten med toalettborsten i högsta hugg och hon pular i sig minsta smula eller torkad makaron hon lyckas hitta. Hon är en riktig duracellbebis, en duracellis. Inte konstigt att hon måste sova så mycket, hon är ju inte still en sekund när hon är vaken, förutom när hon tittar på Iggle Piggle på TV.