Den ständiga tvåan

Har under några månader sökt samma arbete i flera olika kommuner (Socialsekreterare med barn och unga) och jag fortsätter att ständigt vara den eviga nummer två... Kommer så långt som till intervju och sedan blir det "Tjänsten har gått till någon annan, men du kom god två och vi kan erbjuda dig en visstidsanställning hos oss, sex månader och sedan får vi se...." Men detta får jag aldrig se eftersom jag inte bara kan packa ihop hem och familj och dra iväg hur som helst när man inte vet vad man har när vikariatet tar slut... Hur skulle vi kunna pipa iväg til Kiruna eller Övertorneå eller Sollefteå för ett vik på 6 månader? Hur värt skulle det vara att sitta kvar i exempelvis Övertorneå efter att ett vik tagit slut och man inte får förlängt?? Kan man fara fram och tillbaka, hit och dit med små barn och ett helt bohag... Svar nej. Så den där "erfarenheten" som jag aldrig har för att få jobbet, hur FAN ska jag få den då? Dessa ovan nämnda gånger, det har varit så nära... Jag har haft chansen till arbete i handen, men inte kunna lösa det praktiskt. Om vi ska flytta, för det gör vi gärna,  då måste det vara något MER, något hållbart.
 
En annan grej som gjorde mig så jävla arg, var att jag skulle på en intervju här för ett arbete inom Skol- och kulturkontoret, men vet ni vad! Dom drog tillbaka intervjun dagen innan eftersom de kom på att min las är på socialkontoret. Och då ville dom inte ge mig jobb. För att de förmodligen tänkte att det inte var värt det... Jag förstår och jag förstår inte... Det är ju samma kommun. För mig känns det fel att en las ska försämra chanserna att få jobb på andra ställen inom kommunen.... :(
 
Nu är det PMS och bitterfitta-varning på mig, men jag blir så leds...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0